(lisää..)

“Mänsklighetens historia kan i ett långt perspektiv ses som en lektion i plussummespel, en långsam inlärning av produktivt samarbete mellan grupper, stammar och, i ett senare skede, hela nationer. En konstruktiv samverkan kräver alltid ett visst mått av förtroende, som bygger på moral. När samhällena växer får fripassagerarna mera utrymme och risken för fusk och bedrägeri ökar. För att demokratiska samspel skall fungera krävs en motsvarande ökning av de moraliska resurserna. Alternativet är en toppstyrd, i värsta fall totalitär samhällsstruktur.”

Med dessa rader inleder jag min bok Demokratins utmaning. Utgångspunkten är att moral är den knappaste och därmed den viktigaste resursen. Vårt mer eller mindre förtäckta egenintresse dominerar emellertid det mänskliga beteendet. Detta leder till ofruktbara nollsummespel och i värsta fall till ren värdeförstöring – djupa konflikter eller krig. I stora samhällen är det lönlöst eller i bästa fall högst ineffektivt att ta till moraliska argument. Vår djupt rotade egoism måste hållas i schack med andra instrument. Samhällsmoralen behöver en robust hävstång.

(lisää..)