Johnny Åkerholm

img_0797_akerholm_johnny

Liberas veckans gäst, pol.lic., ekon.mag. Johnny Åkerholm har gjort en lång karriär inom ekonomipolitiken och kring finansiella frågor. Åkerholm gick i pension 2012 från sin tjänst som VD för Nordiska Investeringsbanken och han tjänstgjorde fram till slutet av fjolåret som ekonomipolitisk expert vid det ekonomiska rådet vid statsrådets kansli. Tidigare tjänstgjorde han vid bl.a. Finlands Bank, som generalsekreterare för Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken i London, som understatssekreterare vid finska finansministeriet samt ordförande för EU:s ekonomiska och finansiella kommitté. Åkerholm är ordförande för Vasa universitets styrelse.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Finland har två utmaningar som hänger samman med varandra; vi borde fylla upp produktionsrummet efter Nokikluster och pappersindustrin, och vi borde kunna anpassa välfärdsstaten till den internationella ekonomin.

För ögonblicket finns det ingen hunger i Finland efter att ta nödvändiga risker. I sin bästa form skulle välfärdsstaten kunna erbjuda utmärkta ramar för risktagande; misslyckande faller inte på tomma intet. Hos oss tjänar välfärdsstaten ändå mest för att utjämna inkomstfördelningen och inte för att skapa nya inkomster. Detta avlägsnar behovet av att ta risker och bestraffar dem som försöker och dem som lyckas med hård arbetsbeskattning. Termen ”tvångsföretagande” beskriver utomordentligt väl det nuvarande klimatet från attityder. Var skapas nya arbetsplatser om företagande är så motbjudande?

Man har inte lyckats anpassa välfärdsstaten till den alltmer internationella ekonomin. Eterfrågan på tjänster ökar, men den ekonomiska grunden förvittrar.

2) Vilken är Finlands största möjlighet?

– Finlands möjligheter bygger på utbildning och ett välorganiserat samhälle. I Finland har man kunnat utnyttjat kunnande över en bred front och satsningen på forskning och utveckling har i förhållande till landets storlek gett exceptionellt goda resultat. Vi har platsen för att ta sats; hoppbacken är i skick, men vi uppmuntrar inga hoppare till hopp mot företagande.

3) Vilken sak skulle du ändra genast?

– Det finns skäl för att itu med två saker. Först och främst borde man skapa en realistisk bild av utmaningarna och alternativa lösningar. Det skulle vara skäl att sluta med fabricerandet av trick. Finlands strukturella problem försvinner ingenstans fastän EU:s ekonomi skulle bli bättre, ECB trycka mer pengar eller man skulle upplösa euron. Finland har möjligheter att stiga upp, men det tar tid och hänger bara på finländarna.

För det andra borde man klargöra arbetsfördelningen och ansvar mellan olika parter: vilken är EU:s roll, vilken finska myndigheters och vad vilar på människornas eget ansvar. Den förstnämnda kan erbjuda en bred marknad, myndigheterna kan erbjuda stabila förhållanden, men idéerna skapas inom företag och i människors huvuden.

Många politiker påstår sig veta vad Finland borde producera i framtiden. Gott och väl så. I dagens värld finns det finansiering för goda idéer och det kunde vara till fördel för företagsklimatets utveckling om så många politiker som möjligt stiftade nära bekantskap med utmaningarna kring entreprenörskap och sysselsättande genom att satsa sina egna pengar.

Men om en idé är så dålig att det behövs satsningar av skattebetalarna för att genomföra idén är det skäl att glömma den. Sådan verksamhet skapar bara snedvridna förväntningar och höjer skattebetalarnas redan tidigare tunga börda.

Kommentoi