index.php

Toni Fingerroos

Toni FingerroosLiberas veckans gäst, Toni Fingerroos (30) från Uleåborg är grundare av framgångsrika spelhuset Fingersoft. Spelen som företaget har gett ut har under de senaste två åren laddats ned över 300 miljoner gånger. År 2013 valdes Fingerroos till årets spelutvecklare och våren 2014 fick Fingersoft Uleåborgs stads företagarpris.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Jag följer inte aktivt med politiken och är inte den bästa för att ge politikerna anvisningar. Det bekymrar mig ändå hur statens utgifter upprepade gånger överskrider intäkterna. Jag tror inte att man genom att höja skatterna kan förbättra situationen, utan läget lär snarare i så fall försämras, eftersom detta försämrar Finlands konkurrensförmåga och driver företagen ut ur landet.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Finlands största möjlighet och bästa resurs ligger dolda i finländarna själva. Vi är ett smart, ärligt och flitigt folk. Kompetenser som skaffats genom stora investeringar borde inte jagas utomlands genom idiotisk politik och hög beskattning.

Själv har jag skapat mig en karriär genom att göra saker som jag gillar, men har ändå femton år arbetsliv och två misslyckade företag bakom mig före nuvarande Fingersoft, som nu i viss mån har haft framgång. Jag vill ändå uppmuntra alla till att försöka än en gång och göra det som de genuint vill göra.

Vilken sak skulle du ändra genast?

– Vad läget för Finland generellt beträffar, borde åtminstone all slags reglering och byråkrati minskas, efter sådant belastar företagen med extra arbete.

Helst koncentrerar jag mig på att sköta mitt företag och hoppas att politikerna i fortsättningen effektivare använder skatteintäkterna från företaget till att öka välfärden för finländarna.

Mika Vaihekoski

Vaihekoski_virallinen_mv_fullVeckans gäst, Mika Vaihekoski teknologie magister, på Libera är ekonomiprofessor på Åbo handelshögskola. Han disputerade på Svenska handelshögskolan år 1999. Han utsågs till ekonomiprofessor först vid Villmanstrands tekniska universitet år 2004 och senare vid Åbo handelshögskola år 2013. Hans forskningsintressen inkluderar i synnerhet prissättning av aktier och frågor som inbegriper corporate financing. På fritiden är Mika intresserad av att spela tennis samt annan motion, som att gå ut och dansa.

Vilken är Finlands största utmaning?

”På medellång sikt skulle jag säga attityden och ekonomin kring dotterbolag. Med detta menar jag vi finländare förknippas alltför mycket med förnöjsamhet, småskalighet och komfort. Vi är rädda för konkurrens, och därför stöder vi medelmåttighet. På företagsnivå väntar vi hellre att det kommer ett företag från utlandet som köper upp oss, i stället för att det är vi som köper upp utländska företag. Dessutom kommer vår erfarenhet från hemmamarknaden. Som alternativ ser jag företag som vill växa och som är hungriga. Dessa företag belönar de bästa arbetarna; experter som har motivation till att växa och lyckas. Dessa företag söker aktivt efter mer kapital och fördelar på så sätt sina risker. Dessa företag vill rankas som nummer ett inom sitt område globalt, inte bara i Finland.”

Vilken är Finlands störstamöjlighet?

”Vi har grunden klar: kunnande och kapital räcker långt. Dagens ungdomar har större internationella erfarenheter och upplevelser. Om vi kunde få människor att göra sitt bästa.”

Vilken enskild detalj skulle du ändra direkt?

”Jag skulle anordna nyval till parlamentet. Redan förra våren funderade jag över om inte ett nyval och nya idéer skulle vara på sin plats.”

James Mashiri

UUDPRVeckans gäst hos Libera James Mashiri (f. 1976) tjänstgör vid Marinens materielverk som officer. Han skriver en populär säkerhetspolitisk blogg Random thoughts och deltar aktivt i den säkerhetspolitiska debatten i sociala medier (@jamesmashiri). James tjänstgjorde tidigare vid respektive Björneborgs brigad och Nylands brigad.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Vad gäller säkerheten, är vårt geografiska läge vår största utmaning. Tillgången till det arktiska området och dess resurser och farleder kommer för Ryssland och andra stater att vara en betydande utmaning på medelång och lång sikt. Ryssland förbereder sig för att med militär makt trygga de resurs- och informationsflöden som är livsviktiga för landet. Finlands utmaning är att svara på detta. Det blir redan om tio år omöljigt att under nuvarande utvecklingsförhållanden bygga upp en tillräcklig försvarsförmåga i relation till Rysslands konventionella krigsmakt. Hotbilderna måste kontrolleras med hjälp av andra instrument i symfoniorkestern för säkerheten utan att repetera det kalla krigets dissonanter.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Vår största möjlighet år alltjämt att etablera broar och utveckla vår postion mellan öst och väst. Vår största militära möjlighet är att vara en specialist i en stor trupp. Den finländska soldaten representerar någonting unikt. Vårt samhälle producerar hög kompetens i krishantering.

Vilken enskild sak skulle du ändra genast?​

– Jag skulle öppna en debatt om vår försvarslösning och vårt försvarssystem på medellång sikt. Numera är det alltför lätt att gömma sig undan bakom röda stämplar. Bästa exemplet på detta är den nyligen reviderade generella delen av vårt fältreglemente.

Johnny Åkerholm

img_0797_akerholm_johnny

Liberas veckans gäst, pol.lic., ekon.mag. Johnny Åkerholm har gjort en lång karriär inom ekonomipolitiken och kring finansiella frågor. Åkerholm gick i pension 2012 från sin tjänst som VD för Nordiska Investeringsbanken och han tjänstgjorde fram till slutet av fjolåret som ekonomipolitisk expert vid det ekonomiska rådet vid statsrådets kansli. Tidigare tjänstgjorde han vid bl.a. Finlands Bank, som generalsekreterare för Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken i London, som understatssekreterare vid finska finansministeriet samt ordförande för EU:s ekonomiska och finansiella kommitté. Åkerholm är ordförande för Vasa universitets styrelse.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Finland har två utmaningar som hänger samman med varandra; vi borde fylla upp produktionsrummet efter Nokikluster och pappersindustrin, och vi borde kunna anpassa välfärdsstaten till den internationella ekonomin.

För ögonblicket finns det ingen hunger i Finland efter att ta nödvändiga risker. I sin bästa form skulle välfärdsstaten kunna erbjuda utmärkta ramar för risktagande; misslyckande faller inte på tomma intet. Hos oss tjänar välfärdsstaten ändå mest för att utjämna inkomstfördelningen och inte för att skapa nya inkomster. Detta avlägsnar behovet av att ta risker och bestraffar dem som försöker och dem som lyckas med hård arbetsbeskattning. Termen ”tvångsföretagande” beskriver utomordentligt väl det nuvarande klimatet från attityder. Var skapas nya arbetsplatser om företagande är så motbjudande?

Man har inte lyckats anpassa välfärdsstaten till den alltmer internationella ekonomin. Eterfrågan på tjänster ökar, men den ekonomiska grunden förvittrar.

2) Vilken är Finlands största möjlighet?

– Finlands möjligheter bygger på utbildning och ett välorganiserat samhälle. I Finland har man kunnat utnyttjat kunnande över en bred front och satsningen på forskning och utveckling har i förhållande till landets storlek gett exceptionellt goda resultat. Vi har platsen för att ta sats; hoppbacken är i skick, men vi uppmuntrar inga hoppare till hopp mot företagande.

3) Vilken sak skulle du ändra genast?

– Det finns skäl för att itu med två saker. Först och främst borde man skapa en realistisk bild av utmaningarna och alternativa lösningar. Det skulle vara skäl att sluta med fabricerandet av trick. Finlands strukturella problem försvinner ingenstans fastän EU:s ekonomi skulle bli bättre, ECB trycka mer pengar eller man skulle upplösa euron. Finland har möjligheter att stiga upp, men det tar tid och hänger bara på finländarna.

För det andra borde man klargöra arbetsfördelningen och ansvar mellan olika parter: vilken är EU:s roll, vilken finska myndigheters och vad vilar på människornas eget ansvar. Den förstnämnda kan erbjuda en bred marknad, myndigheterna kan erbjuda stabila förhållanden, men idéerna skapas inom företag och i människors huvuden.

Många politiker påstår sig veta vad Finland borde producera i framtiden. Gott och väl så. I dagens värld finns det finansiering för goda idéer och det kunde vara till fördel för företagsklimatets utveckling om så många politiker som möjligt stiftade nära bekantskap med utmaningarna kring entreprenörskap och sysselsättande genom att satsa sina egna pengar.

Men om en idé är så dålig att det behövs satsningar av skattebetalarna för att genomföra idén är det skäl att glömma den. Sådan verksamhet skapar bara snedvridna förväntningar och höjer skattebetalarnas redan tidigare tunga börda.

Tuija Talvitie

tuijatalvitienewLiberas person för veckan är FM Tuija Talvitie, verksamhetsledare för Crisis Management Initiative (CMI) som grundats av president Martti Ahtisaari. CMI arbetar för att uppnå en fredlig värld genom att förebygga och lösa konflikter och stöda byggande av hållbar fred. Talvitie har varit verksamhetsledare för CMI sedan 2009, före det jobbade hon som verksamhetsledare för British Council Finland. Talvitie har över tjugo års erfarenhet av internationellt ledarskap och socialt utvecklingsarbete, och hon sitter i styrelserna för flera finska och internationella tankesmedjor och medborgarorganisationer.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Ett litet land vid randen av Europa där man talar ett underligt språk. Detta kan inte påverkas.

Introvert och konservativ politik och praxis som gärna koncentreras på endast egna frågor. Detta kan och ska påverkas.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Den som är liten är också flink, finländarna har alltid sökt efter lösningar och varit pragmatiska. Även såtillvida att kvinnorna har tagits med i arbetslivet och beslutsfattande och att man har satsat på utbildning. Under svåra tider har vi glömt våra tvister och dragit åt samma håll. I enlighet med den nordiska samhällsmodellen har utgångspunkterna för framgång varit så jämställda som möjligt; det har inte alltid hängt fast i enbart familjebakgrunden hur man klarar sig.

På en sådan grund är det bra att bygga nytt, i samarbete med andra. De största utmaningarna i dagens värld kräver starkt samarbete, det finns inga alternativ. Klimatändringen, flyktingarna, energilösningar, konflikter, tillräckligheten av råämnen, livsmedelsförsörjningen, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, befolkningstillväxten – listan av mänsklighetens gemensamma utmaningar är smärtsam och verkar oändlig. Komplexitet och ömsesidigt beroende definierar det ena fenomenet efter det andra. Finlands största och enda möjlighet är att växa upp till en stark och modig teamspelare på de internationella spelplanerna. Det finns plats för också mindre aktörer i den främsta raden, om skickligheten och viljan förslår.

Branschen, fredliga konfliktlösningar och fredsförmedling, som jag representerar är ett bra exempel på en niche bransch där det finländska kunnandet och dito problemlösningar är trumfkort ute i världen. I den här branschen är litenhet en stryka, eftersom den uppfattas som garanti för att vi letar efter gemensamma och inte egna fördelar. Man litar på oss och låter oss komma till bord där stora länder ges ingen plats. Vår finskhet når också våra internationella medarbetare och ger dem rum att agera i samarbete med andra. Det är typiskt och mycket finskt att vi först den senare tiden har lärt oss inse att vår finskhet är en styrka. Numera förstår vi att den rätt doserad är en dyrbar förmån som inte kan fås för pengar.

Vilken sak skulle du ändra genast?

– Jag skulle lyfta blicken hos folket i riket upp från folkets egen navel mot horisonten och göra kunnandet i växelverkan till ett obligatoriskt läroämne i skolorna och på arbetsplatserna.

Peter Nyberg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Veckans gäst Pol.dr. Peter Nyberg har gått i pension från sin tjänst som överdirektör vid finansministeriets finansmarknadsavdelning. Före det tjänstgjorde han länge vid Finlands Bank i uppdrag gällande bank- och finansmarknadsfrågor, senast som rådgivare för direktionen. Båda uppdragen omfattade verksamhet i flera av EUS:s viktiga arbetsgrupper och kommittéer. Efter att han gick i pension har han bland annat på begäran av Irlands regering utrett orsakerna till landets bankkris. Han har även arbetat i Internationella valutafonden och deltagit som konsult i flera expertgrupper som har utvecklat finanssystemen i flera medlemsländer i EU. Nyberg är en av författarna till boken ”Euron tulevaisuus – Suomen vaihtoehdot” (’Eurons framtid – Finlands alternativ’).

Vilken är Finlands största utmaning?

-Den största utmaningen är att främja och bevara finskt kunnande i hemlandet. Finland har inte så värst mycket mer än skogar, vatten, hjärnor, dvs. utvecklingen av levnadsnivån kräver att man utvecklar och utnyttjar kunnandet hos sig själv och andra. I en avancerad ekonomi ställer detta stora krav på ledarskapet så att de bästa förmågorna inte flyttar annanstans. Här räcker den ofta omskrutna reservofficersutbildningen inte långt.

Vilken är Finlands största möjlighet?

-Den största möjligheten är i princip förmågan hos ett litet och tämligen enhetligt folk att binda sig för gemensamma mål och målsättningar på lång sikt. Detta kräver dock förtroende mellan olika medborgargrupper. Under normala förhållanden uppstår detta inte så lätt utan upprepade bevis på att alla parter är beredda att dra in på sina egna förmåner till gagn för det gemensamma goda. Inbördes anklagande och klankande till följd av bristande förtroende upphör först när det sker en kris om ens då. Det är dyrt och ineffektivt.

Vilken enskild sak skulle du ändra genast?

– Jag skulle starta barnens skolgång tidigare och göra den mer krävande. Det som man lär sig som barn ställer ofta riktlinjerna för livet. Man bör lära barnen de viktiga språken som unga samt förmågan att upptäcka problem och lösa dem tillsammans med andra. För äldre barn bör man kanske överväga att inskränka valmöjligheterna och att framhäva svåra ämnen (historia, naturämnen matematik). Även i bästa fall skulle detta ha effekt först efter ett par årtionden.

Teemu Lehtinen

Lehtinen Teemu 3Veckans gäst hos Libera Pol.Dr., DI Teemu Lehtinen är långvarig VD vid Skattebetalarnas Centralförbund. Lehtinen har haft flera förtroende- och expertuppdrag inom såväl den offentliga som den privata sektorn.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Den största utmaningen för ögonblicket är den brist på visioner som finns överallt. Anpassningsåtgärderna på kort sikt kör över utvecklingen på lång sikt inom såväl politiken som näringslivet. Politikerna trasslar ihop utvecklingspaket och företagen skär ned på kostnaderna, men man vågar inte dra igång ordentliga reformer eller investeringar. Den kortsiktiga och ryckiga politiken skapar osäkerhet kring kommande beslut vilket är sämsta tänkbara gift för villigheten att investera.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Den största möjligheten döljer sig i beslutsfattande som måste fås att omfatta långsiktighet och enhetlighet. Finland har alla förutsättningar för framgång, men inte råd att ställa sig väntande på att problemen fixar sig själva. Politiskt sett ligger den största möjligheten i att framdeles ersätta de kortfristiga anpassningspaketen och skatteåtstramningarna med strukturella ändringar på lång sikt. Regeringens och oppositionens gemensamma sote-projekt är ett första tecken på detta.

Vilken sak skulle du ändra genast?

– Jag skulle direkt stoppa den allmänna åtstramningen av beskattningen som en metod för att anpassa den offentliga ekonomin. Under den här valperioden har man sett vart det att man oupphörlig tyr sig till åtstramning av beskattningen leder. Den privata konsumtionen och investeringarna förtvinar och inte heller får man den offentliga ekonomin i balans. Den lönar sig inte längre att vandra vidare in i den återvändsgränden.

Paul Lillrank

paul_lillrankVeckans gäst hos Libera, Liberas nya styrelsemedlemPaul Lillrank är professor i industriekonomi vid Aaltouniversitetets institution för produktionsekonomi. Han har tjänstgjort som gästföreläsande professor i Japan, Frankrike och Indien, och varit ledare för flera internationella forskningsprojekt. Lillranks kolumner publiceras regelbundet i finska medier. Han är en av författarna till rapporten Perusili, som Libera publicerade i december 2013, och har verkat inom Libera-nätet i åratal.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Det att exporten falnar av är ett symptom på samhällets bristande förmåga att förnya sig. Arbetskraftens kostnader och skatterna i relation till konkurrerande länder är mindre viktiga än deras relation till kundernas villighet att betala.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Ute i världen uppfattas Finland som en del av den beundrade skandinaviska modellen: ett öppet samhälle, demokratiska debatter, en företagsvänlig atmosfär och välbefinnande. Finland kan uppsöka ett mer intimt nordiskt samarbete.

Vilka saker skulle du ändra genast?

– I bakgrunden till exportproblemen ligger ett outvecklat samhälle vad gäller tjänster och innovationer. Detta följer av glesbebyggelse och kommunala monopol. Jag skulle genast sätta stopp för regionpolitiken.

Matti Vuoria

Vuoria-2Veckans gäst hos Libera, vicehäradshövding Matti Vuoria är ny styrelsemedlem i Libera. Vuoria är vice ordförande i Sampo Oyj:s styrelse, styrelsemedlem i Stora Enso Oyj, styrelsemedlem i Wärtsilä Oyj samt styrelseordförande för Värdepappersmarknadsföreningen. Vuoria tjänstgjorde som VD för Varma från 2004 till 2013, och han har även varit styrelseordförande för Fortum Oyj.

Vilken är Finlands största utmaning?

– Betydelsen av sund ekonomi och tillväxt som källa för medborgarnas materiella välfärd har fördunklats. Alltför många tror att en expansiv stat och offentliga interventioner räddar oss.

Vilken är Finlands största möjlighet?

– Det att finansieringsunderskottet i den offentliga ekonomin explodera oss i famnen tvingar oss att erkänna betydelsen och fördelarna av konkurrens och ekonomins effektivitet inom den offentliga sektorn. För att öka produktiviteten krävs det en lönereform och att konkurrensmyndigheterna ges starka horisontella befogenheter utgående från lagstiftningen för att ingripa i förfaranden som begränsar konkurrensen inom verksamheten för staten och kommunerna. Om permanenta befogenheter skrämmer beslutsfattarna, kunde man först pröva med sådana för en begränsad tid.

Vilken sak skulle du genast ändra?

– Fastän politik är att avtala, behöver den samhälleliga beslutsfattningen ändå inteenbart vara kompromisser mellan vad som är rätt och vad som är fel. I beslutsfattandet inom statsrådet bör man gå tillbaka till kollegialt beslutsfattande som drivs av statsministern, och där mandatet hos enskilda medlemmar i statsrådet återförs till statsrådet.

Piia-Noora Kauppi

Piitu KauppiLiberas gäst den här veckan Piia-Noora Kauppi är VD för Finansbranschens Centralförbund. Vid sidan av sitt egentliga arbete är hon även verksam i UPM Kymmene Abp:s och Sulava Oy:s styrelser. Före sina nuvarande uppdrag tjänstgjorde Kauppi nästan tio år som medlem i Europaparlamentet och som ordförande för Samlingspartiets europarlamentgrupp. Kauppi har juristutbildning och hon har även studerat handelsvetenskaper i såväl Finland som utomlands. Kauppi är gift och har tre barn. Idag bor familjen i Tusby.

Vad är Finlands största utmaning?

– Vår största utmaning är en med tillväxtantaganden och en fördelaktig åldersstruktur uppspettad välfärdsmodell som innefattar grundlös optimism kring utlovande av offentliga löften om tjänster och pensioner. Våra utsikter för tillväxt är svaga och i långt lever vi från handen till munnen. Signifikanta buffertfonder finns det bara i vårt lagstadgade arbetspensionssystem. Inom övriga social- och hälsovårdstjänster sköts finansieringen med hjälp av skatter eller skulder. Vår utmaning ligger inte så värst i kommunernas och statens skulder i skuldebrev, utan uttryckligen i framtida utgifter för den offentliga serviceekonomins tjänstelöften (serviceansvarsskuld). Extra resurser från tillväxt räcker inte ens under mest optimistiska scenarier till att täcka de extra kostnaderna för att befolkningen åldras utan att det vidtas strukturella åtgärder.

Vad är Finlands största möjlighet?

– Fastän vår ekonomi inom den offentliga sektorn kör med underskott och tvinar i ett hållbarhetsgap, blir en avsevärd del av privata hushåll allt mer förmögna. Den privata förmögenheten överförs i tiden som extra finansiering på våra barn. Högre förmögenhet ger möjlighet att utveckla ett fiansiellt kompanjonskap kring välfärdstjänster – särskilt då äldretjänster – mellan samhället och medborgarna. Köpkraft för tjänster kunde lösgöras ur äldre människors egendom. Medborgarna ska ha möjlighet att genom att spara, försäkra och utnyttja egendom bereda sig för en hög ålder och finansiera sina äldretjänster som kompletterar den offentliga servicen, som t.ex. omsorgstjänsterna som är under stark tillväxt. Man måste våga ge människorna rätt till val som är lämpliga för den egna livssituationen.

Vad skulle du ändra nu genast?

– Jag skulle skapa en enhetlig modell av servicesedel/-konto för kommunala tjänster som täcker hela Finland där medborgaren fick köpkraft under vad tjänsterna kostar för kommunen då de produceras med skattemedel. Jag skulle dessutom ge människorna möjlighet att komplettera köpkraften frivilligt med egen finansiering.

Anssi Vanjoki

Anssi VanjokiVeckans gäst hos Libera Anssi Vanjoki är en universalaktör som har presterat en mångsidig karriär som företagsledare. Idag jobbar Anssi som professor vid Villmanstrands Tekniska Universitet, samt som styrelsemedlem och styrelseordförande i flera börsbolag och privatägda bolag. Han verkar även aktivt som investerare i och utvecklare av företagsämnen och och ämnesföretag.

Vad är Finlands största utmaning?

– Den absolut största utmaningen för Finland är att ändra attitydatmosfären från avundsjuka till inspiration och att trimma upp ett pluralistiskt, deltagande och ansvarsfullt ledarskap till samhälleligt beslutsfattande.

Vad är Finlands största möjlighet?

– Den största möjligheten är den finländska praktiskheten och det industriella greppet som detta skapar inom energi- ja miljöindustrin, användarbaserad formgivning och dito produktdesign samt att förbättra det industriella förädlingsvärde och den versalititet som bygger på våra naturtillgångar. Digitaliseringens framskridande och förändringarna som detta medför är även de möjligheter för den finländska programvarukompetensen inom olika industriella branscher.

Vilken sak skulle du ändra genast?

– En kombinerad, enhetlig och jämlik beskattning av alla kapitalinkomster, vinster och förluster.

Aleksi Bardy

Veckans gäst svarar på Liberas tre frågor om Finlands framtid.

Aleksi BardyAleksi Bardy (f. 1970) är professor i film- och tv-produktion vid Aalto-universitetet, filmproducent, filmmanusförfattare och företagare. Bardy har grundat Helsinki-filmi Ab, där han även är delägare. Hans senaste verk är succéfilmen Lejonhjärta, som han skrivit och producerat. Han är sedan tidigare känd för sitt samarbete med regissör Dome Karukoski (bl.a. Polcirkelns hjältar) och för ett antal finska filmer till vilka han skrivit manus och producerat. Bardy är medlem i Europas filmakademi och en av Finlands mest internationellt aktiva producenter. Bardy’s senaste internationella projekt är en filmad biografi om den banbrytande finska konstnären Tom of Finland, som även blir regissör Dome Karukoskis debut på den engelskspråkiga marknaden.

Vad är Finlands största utmaning?

Det är svårt att svara på detta, eftersom det inte finns ett enda ”Finland” som skulle stå inför samma och gemensamma problem. Ett stor problem som berör många är faktumet att detta land, politiskt sett, inte leds av något eller någon. Det finns många möjliga lösningar på åra samhälleliga problem, men de förutsätter förmåga och vilja att grundläggande och modigt förändra vårt samhälle. Tomma ord hjälper oss inte, allt blir bara mer oklart. Det finns i Finland inget företagarparti, bara flera springpojkar för korporationerna; inget modernt vänsterparti, som skulle använda både gas och broms. Så när ingen leder i någon riktning, blir vi drivande vind för våg. Hur kan man då lösa problem?

Vad är Finlands största möjlighet?

Finländare är ett fantastiskt folk! Friska, välutbildade, mindre fördomsfulla än vad vårt rykte utger oss för att vara och ivriga att arbeta så bra som möjligt. Vi har en trygg miljö att leva i och ett smart gäng som gör jobbet. Ju svårare uppgift, desto bättre sköter finländarna den. Finlands största möjlighet är således att folket fortsätter må väl och fortsätter producera något helt nytt ur våra anmärkningsvärda resurser – från cellulosa till mobiltelefoner och från mobiler till spel. Finlands hela folk hör till eliten och därför är vår makt inom vetenskap och konst, samt inom mindre områden för mänsklig verksamhet såsom ekonomi, avsevärt större än vad vår andel av världsbefolkningen skulle föranleda.

Vilken enskild sak skulle du ändra på genast?

Finlands framgångssaga baserar sig på gratis utbildning, ett bra socialskydd och ett jämlikt samhälle – på en stor, stark och god stat. Allt detta är hotat på grund av skatteflykt. Finanssektorns gråa ekonomi är ett större problem än annan egendomsbrottslighet tillsammans – de verkliga fripassagerarna sitter i svarta bilar. Att gömma egendom från beskattaren är stöld. Framgång och att betala skatt för denna framgång är ett glädjeämne och en medborgarplikt jag gärna skulle se att alla skryter med. Jag skulle montera ner administrativa register och andra murar som byggts för att skydda skattesmitare, förbjuda offentliga beställningar från skatteparadisbolag och ge de poliser som undersöker dessa brott tillräckligt med resurser.

Jussi Koskinen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jussi Koskinen är investerare, Esbo-Grankulla Aktiesparares ordförande och ordförande för Samlingspartiets ekonomiskpolitiska förening. Mellan 1995 och 2010 arbetade Koskinen för Nokia Abp med ledarskapsuppgifter inom affärs- och linjeverksamhet, med produktmarknadsföring samt utveckling av strategi och affärsverksamhet. Mellan 1990 och 1995 arbetade Koskinen för Tamrock Tamrotor Ab, med ansvar för Mellaneuropas försäljning. Koskinen är till utbildningen diplomingenjör med inriktning på industriell ekonomi.

Vad är Finlands största utmaning?

– Finlands offentliga sektor skuldsätter sig nu i rask takt, vår exportnivå ligger fortfarande 10 miljarder under vad den var år 2008 och den industriella basen har försvagats.

Vår utmaning är att snabbt förverkliga marknasdriven ekonomisk politik och på så sätt skapa tillväxt. Vi behöver högre avkastning på kapital, högre avkastning på arbete på den privata och offentliga sidan, kostnadsåtstramningar för statens, kommunernas och EUs del samt beskattning som stöder tillväxt, vilket innebär en lättare helhetsbeskattning av arbete och ägande.

Vad är Finlands största möjlighet?

– Finland är än så länge ett tillitssamhälle. Finländare klarar av att förändras, agera självständigt och bära ansvar.

I praktiken måste vi öka på lönsam export och de affärsvinster som kommer från utlandet.

Vad skulle du själv ändra på genast?

– Ägande är arbete med den hösta graden av mervärde. Av detta borde vi skapa finsk framgång:

  1. Samfunds- och kapitalskattesatsen bör sänkas till under 25 %. Målet är att flytta passivt kapital från bankkonton och fastighetskvadratmetrar, som skapar kostnader, till ägande i bolag för att skapa välfärd åt Finland.
  2. Kunskap om ägande måste ligga på toppnivå. Detta innebär skickligt placerande i de bästa affärsverksamheterna och att skickligt leda dessa.