Vin är de syndigas dryck

När jag i söndags under fleecefilten i hörnet på hemmasoffan fantiserade om ett glas rödvin törnade jag på ett problem. Jag hade inget rödvin hemma och inte heller kunde en flaska köpas någonstans. Jag ville förstå varför läget var sådant och dök in i alkoholpolitikens förunderliga värld. Specialforskare Pia Mäkelä hos Institutet för hälsa och välfärd (THL) skriver på THL:s webbplats blogissa, att ”Storkonsumenterna (av alkohol) ökar när den totala konsumtionen ökar.” Hon säger vidare att det är så därför att vår dryckeskultur är kollektiv. Även om Mäkelä säger att fastän bara fåtalet lider av följderna av överdriven konsumtion så är hennes ställningstagande ändå orubbligt. Med andra ord: även om min konsumtion är helt under kontroll så ansvarar jag ändå för andras och särskilt då storkonsumenternas drickande. När jag dricker ett glas mera så får även du behovet att dricka ett glas till. Fantastiskt! Nu finns skäl nog för att korka upp flaskan med Ruinart champagne som står och trycker i skåpet.

Vetenskapsredaktör Jani Kaaro skrev i Helsingin Sanomat om hur bristen på förtroende i Finland skapar en kultur av reglering och rädsla – ett tråkigt negativt kretslopp som nedärvs från föräldrarna till de efterkommande och berikas på vägen likt ett miljögift i näringskedjan. När man synar statistiken som lagts till grund för THL:s alkoholpolitiska uttalanden kan man se att denna kultur av reglering och rädsla har slagit bo i ett farligt område. Det är nämligen så att redan vid insamlingen av data har forskningens etiska regler slängts på sophögen och istället har man tyglat outtalade värdebaserade valkriterier. Syftet är således inte alls att objektivt framföra variabler som kunde påverka situationen, utan istället att modifiera materialet så att det verifierar en linje där det finns bara en lösning.

THL:s rapport Päihdetilastollinen vuosikirja 2012 uppräknar nyckeltal kring rusmedel. Det finns helt klara problem i nyckeltalen som presenteras och i bristerna på flera nyckeltal. Alkoholkonsumtionen mäts som årlig konsumtion av ren alkohol i relation till folkmängden (i vissa exempel per invånare som fyllt femton år). Olägenheterna kring alkoholanvändningen knyts till en statistikförd konsumtion av alkoholdrycker, och utgående från detta ges bl.a. argumentet att ”sänkningen år 2004 av alkoholskatten hade följden att antalet dödsfall pga. alkohol ökade snabbt efter år 2004 fram till år 2007” (Päihdetilastollinen vuosikirja 2012, sid. 31). Det är omöjligt att skapa sig en helhetsbild av problemets faktiska omfattning eftersom statistiken talar om antal ärenden och antal vårdperioder iställer för antal personer. Det uppräknas klienter inom olika tjänster utan att överlappande fakta elimineras. I rapporten Päihdetilastollinen vuosikirja fördelas den årliga konsumtionen dessutom på inget sätt i anslutning till problematisk konsumtion och annan konsumtion.

Teorier ger för handen att ansvarstagandet för det egna livet är en en av de viktigaste faktorerna som påverkar motivation och förmågan att tåla stress (locus of control/Julian Rotter, self-efficacy/Albert Bandura). THL:s linjedragning – i all dess förmodade välvilja – gör ändå alla en björntjänst. THL tar inte ställning till ansvaret hos dem med alkoholproblem för den egna livssituationen, eftersom ”det inte är den offentliga förvaltningens uppgift att att säga om någon dricker för mycket eller passligt”. För problemanvändarna ackumuleras ur samhällets synvinkel rättigheter när ansvaret för såväl eget som problemanvändarnas beteende överförs på moderata användare eftersom de skapar en ”våtare dryckeskultur”. På så sätt har man lyckosamt konstruerat en kultur av reglering och rädsla där ingen medborgares frihet består för kontrollen över det egna livet. Man stöter även lätt på samma problematik – för att nämna några – i arbetslagstiftningen, utbildningspolitiken och politiken för inkomstöverföring.

Och emedan moderata användare anklagas kollektivt för minoritetens drummel så får jag inte köpa rödvin i matbutiken på en söndag. Och eftersom linjen som ritats mellan problematisk och moderat användning tydligen är för vag så borde tillverkningen, försäljningen och förbrukningen av alkohol helt förbjudas i lag så att det inte av misstag gick snett för någon deras egna val till trots.

Kommentoi